Jag tänker aldrig mer låta mig själv bli behandlad illa, även fast mitt huvud ibland tänker helt annorlunda än vad mitt hjärta känner. Men som jag känner nu så får hjärtat bestämma, hela vägen. Det får bära eller brista, för jag tänker inte ligga och tänka en dag "tänk om". Det är det värsta man kan tänka, och jag har gjort det förut. Då blir jag nästan hellre sårad för då vet man att det inte var meningen att det skulle hända eller att det inte funkade helt enkelt.
Men just nu är jag hellre själv än att vara med fel person, jag tänker inte lura mig själv och känna nått som jag inte känner. När det är rätt så känner man det, och då ska det vara 100% utan tvivel.
Just nu är det gamla känslor som kommer upp, säger till mig själv att försöka att trycka bort dom men det går inte.
Med risk för att bli sårad igen, men det är så livet är. Hellre känna att man lever än att leva död.